Frågor och svar

Vad innebär ett 100% hållbart certifierat och 100% klimatkompenserat kaffe? Här får du svar på dina frågor gällande hållbarhetsarbetet på Arvid Nordquist kaffe & te.

Vad innebär det att ni är 100 % hållbart certifierade?
Det betyder att allt vårt kaffe kommer från hållbart certifierade kaffeodlare som garanterar odling med hänsyn till människa och miljö. För ett certifierat kaffe betalar vi ett högre pris, och medverkar därmed till återinvesteringar i skolor, boende, sjukvård och bättre arbetsmiljö för de anställda. Vårt bassortiment innehåller till 90 % kaffebönor som är certifierade av UTZ Certified. Övriga 10 % är en kombination av UTZ Certified, Fairtrade och Rainforest Alliance. Vi har även produkter som är certifierade med både KRAV och Fairtrade.

Vad står People Planet Coffee för?
Vårt manifest People Planet Coffee står för ett kaffe som är framtaget med omtanke för människa och miljö. Vi samarbetar med bönderna som odlar kaffet för att ge dem ett tryggare arbetsliv och för ett jordbruk som är snällare för miljön. Alla farmer som vi köper in kaffe ifrån bedriver ett aktivt miljöarbete och vissa av dem är helt och hållet ekologiska. Kaffefarmerna kontrolleras av en tredje part varje år för att se att de uppfyller de krav som certifieringarna ställer. Vi arbetar aktivt för att minska vår miljöpåverkan genom hela kaffeproduktionen och klimatkompenserar för den del vi ännu inte kommer åt, genom att plantera träd i kaffeodlande länder.

Kvalitet och smak är kärnan i Arvid Nordquist kaffe. Det är något vi aldrig tummar på. Därför använder vi endast de finaste arabicabönorna, med en rik och komplex smak, som odlats under de bästa förhållandena.

Arbetar de rättvisemärkningar som ni använder även med miljöfrågor?
Ja, men på lite olika sätt och med olika fokusområden. UTZ och Fairtrade är båda exempel på rättvisa certifieringar. Drygt 90 procent av kaffebönorna i vårt fasta sortiment är certifierade av UTZ. Det innebär att utöver de krav man ställer på odlingarnas arbetsförhållanden också ser till att skydda naturen runtomkring. Krav ställs på att värna om den biologiska mångfalden och klimatet, dessutom utbildas kaffebönderna i hur de kan bruka sin jord så naturligt och hållbart som möjligt. Fairtrade ställer också krav på att producentorganisationerna ska minska sin miljöpåverkan och integrera miljöhänsyn i sina verksamheter. Det handlar ofta om att ta ansvar för grund- och ytvatten och skydd av utrotningshotade djurarter i området.

Är ni, iom att ni nu är 100% hållbart certifierade, färdiga med ert miljöarbete?
En förutsättning för att vi ska kunna finnas även i framtiden är att vi fortsätter ta miljöfrågorna på allvar. Vi arbetar fortsatt aktivt med att minska vår miljöpåverkan och för att bidra till bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö genom hela vår kaffekedja. 

Vad är klimatkompensation och hur klimatkompenserar man?
Länder och företag knutna till Kyotoprotokollet har möjlighet att handla med utsläppsrätter samt tillgodogöra sig utsläppsminskningar från projekt i utvecklingsländer, som komplement till egna utsläppsreduktioner. Att stödja projekt i utvecklingsländer har blivit populärt även utanför Kyotosammanhang, bland annat hos företag och organisationer som vill ta ett större klimatansvar. Ett projekt kan exempelvis handla om trädplantering för att binda koldioxid, investeringar i förnybar energi och/eller energieffektivisering. För klimatets skull spelar det ingen roll var utsläppen minskar, det viktiga är att de minskar.

Fungerar trädplantering egentligen som ett sätt att minska utsläpp av koldioxid samt få bort koldioxid från atmosfären?
Att plantera träd och motverka avskogning är en av de mest effektiva metoder som finns för klimatkompensation både genom att det reducerar utsläppen och tar upp koldioxid ur atmosfären. När träd växer upp binds kol som tas från atmosfärens koldioxid genom fotosyntesen. Detta är ett vetenskapligt faktum. För att ge avsedd effekt bör ett antal villkor ska uppfyllas, t.ex. att trädplanteringen inte skulle ha ägt rum i alla fall. Detta utesluter trädplantering i Sverige där det finns lag på att återplantera efter avverkning. Ett annat villkor är att skogsbeståndet står kvar och bildar ett område som långsiktigt binder koldioxiden. Varje träd har en begränsad livslängd. När ett träd avverkas ska återplantering ske. Även efter avverkning binder träd fortfarande kol om det används till husbyggnation eller möbler. När trädet dör förmultnar det och det bundna kolet frisläpps till stor del till atmosfären. Men trädplanteringen fortsätter att binda koldioxid genom att den sköts och förnyas genom planering av nya träd. Det innebär att koldioxid hela tiden frigörs men nya träd binder den igen. Planterade träd binder koldioxid. Men en stor del av klimatnyttan från våra projekt ligger även i minskade utsläpp i och med reducerad avskogning. Detta beror på att projekten sker i samarbete med lokala bönder som i och med att de involveras i dessa klimatkompensationsprogram får medel, utbildning och teknisk assistans som gör det möjligt att försörja sig på sin egen mark. Därmed behöver de inte söka sig in i omkringliggande naturskogar i jakt på ved, timmer, frukt och annat. Allt sådant kan de få från egen mark.

Varför valde ni just klimatkompensation och trädplantering?
Klimatkompensation genom trädplantering ligger närmast vår produkt kaffe. Kaffebuskar är bra inslag i trädmixen i trädplanteringsprojekten, dels för kaffets kvalitet, dels som inkomstkälla för bonden.

Hur kan man veta att träden som planteras inte avverkas?
Om trädplanteringarna är certifierade av Plan Vivo kontrolleras kolbindningen årligen, långsiktiga avtal skrivs med småbrukare och planteringarna revideras regelbundet. Denna certifierade metod innebär att planteringen kommer att bli ett inslag i lokalbefolkningens hushållning. Träden ska avverkas när de växt klart men då är det viktigt att ett nytt återplanteras. Försäljning av timmer och byggnadsmaterial ger bönderna en ytterligare inkomst. Fruktträd ingår ofta och ved till bränsle tas från snabbväxande arter. På så vis ökar respekten för träden. När träd dör eller avverkas sker återplantering. Gallring görs för att främja hela planteringsytans tillväxt. Bönderna får ersättning för detta arbete. Helt säker att träden står kvar kan man ändå inte vara. Bränder kan uppstå liksom krigssituationer som förhindrar skötsel och underhåll. Vid sådana situationer finns en buffert att ta till, både inom de enskilda projekten men också inom det totala Plan Vivo-systemet, som kompenserar för förlusten. Det slutgiltiga målet med Plan Vivo och projekten är att lokalbefolkningen ska komma till en punkt där det ses som självklart att skogsbestånd är mest värdefulla när de står kvar och genererar avkastning i form av ved, timmer, frukt och andra ekosystemtjänster. Återplantering blir då självklart varje gång avverkning sker. Det utgör den största långsiktiga garantin för att skogen ska få stå kvar och att projekten ska leverera den klimatnytta som utlovas. Att metoden fungerar illustreras av det äldsta Plan Vivo-projektet i Mexiko, ScolelTe, som funnits sedan 1994 och som blomstrar än idag.

Vad innebär certifiering?
Certifieringsstandarden som vi jobbar med heter Plan Vivo som dels innehåller regler kring uppföljning vad gäller kolbindning och utsläppsminskning, dels säkerställer en socialt och ekologiskt hållbar utveckling för småbrukare och naturområden. Valideringen och certifiering utförs i samarbete med oberoende kontrollinstitut såsom Rainforest Alliance och projekten revideras regelbundet. Plan Vivo används på många håll i världen och stöds av många miljö- och intresseorganisationer.

Har trädplantering någon social effekt?
Plantering enligt Plan Vivo innebär att aktivt involvera småbrukare för att sköta trädplanteringarna. Dessa får en ersättning för detta arbete, vilket i många fall gör att familjerna lyfts ur fattigdom. Projekten finns i några av världens fattigaste länder och regioner vilket gör att dimensionen fattigdomsbekämpning är väldigt central. I Plan Vivo-metoden ingår också att hjälpa bönderna med rådgivning beträffande odling, växtföljder, lämpliga grödor etc. vilket också förbättrar böndernas ekonomi. Viktigt för familjernas försörjning är också att de från planteringen kan ta ut ved, virke, foder till djuren och frukt till föda och försäljning.

Har trädplantering någon miljöpåverkan?
Strävan med vår trädplantering är att få en positiv miljöpåverkan genom att återbeskoga degraderad mark, motverka erosion, bidra till förbättrat kretslopp av vatten och att öka resiliens och biologisk mångfald genom plantering av olika inhemska trädarter. Genom att lokalbefolkningen får tillgång till virke och ved i trädplanteringen minskar trycket på naturskogarna där de tidigare tog ut vad de behövde.

Köper ni inte er bara fria från klimatfrågan?
Klimatkompensation är en del i vårt stora miljö- och klimatarbete som vi jobbat med under en längre tid, och vi ser det som en naturlig förlängning av detta arbete.

Varför är det bra att köpa klimatkompenserat kaffe?
Genom att välja klimatkompenserat kaffe bidrar du till att de utsläpp som kaffeproduktionen genererat tas upp av träd vilket i sin tur lindrar växthuseffekt globalt.

Vilka växthusgaser ingår i er beräkning?
Vi tar hänsyn till de sex växthusgaser som begränsats av Kyotoprotokollet: koldioxid, metan, lustgas, HFC, PFC samt svavelhexafluorid.

Varför finns alla era trädplanteringar i utvecklingsländer?
Träd växer 10 ggr snabbare i ett tropiskt klimat än i den norra, kallare delen av världen och ger därmed ett effektivare och snabbare resultat. Att bevara skog och plantera träd i skogsjordbruk gynnar den biologiska mångfalden som är särskilt hotad på sydliga breddgrader. Dessutom bidrar vi till att skapa jobb, motverka fattigdom och stimulera samhällsutveckling där det finns större behov av det.

Hur kan man vara säker på att trädplanteringsprojektet fungerar och levererar?
Projektet övervakas och kontrolleras kontinuerligt av Plan Vivo och genomgår regelbundet verifiering av tredjepart vilket säkerställer att allt fungerar som det ska. Målet är att bondens skogsjordbruk/verksamhet ska ge avkastning i form av exempelvis frukt, ved och timmer, det viktigaste motivet att vårda beståndet.

Vad händer om ett träd dör?
Då är bonden skyldig att plantera ett nytt träd. Enligt Plan Vivo-standarden måste bönderna dessutom alltid odla 10 % extra som säkerhetsmarginal.

Hur länge kan ett träd ta upp koldioxid?
Olika trädarter har olika rotation, det vill säga tid mellan plantering och avverkning. Därför är det svårt att ange en exakt tid, men när ett träd avverkas, planteras ett nytt direkt. Bonden bestämmer ofta själv vilka trädarter han/hon vill ha på sin mark, från snabbväxande arter som används som bränsle till ädelträ som växer långsamt.

Går det att sälja samma utsläppsrätt flera gånger?
Nej, Plan Vivo-certifikat är numrerade och registreras i ett system kallat Markit, vilket förhindrar dubbelförsäljning.

Varför har konventionellt kaffe så mycket mer klimatpåverkan än ekologiskt kaffe?
Vid ekologisk odling använder man varken konstgödsel eller bekämpningsmedel, vilket gör att utsläppet blir betydligt mindre än vid konventionell odling.

Finns det kritik mot trädplantering som metod?
En invändning är att trädplanteringsprojekt är ett uttryck för gammeldags kolonialism där västländerna tillfredsställer sina behov på tredje världens bekostnad. Det har förekommit projekt där kritik av dessa slag har varit befogad. Det gäller därför att se upp. Plantering genom Plan Vivo garanterar att alla projekt sker i samarbete med lokalbefolkningen och görs i enlighet med deras intressen. Det finns också kritik som rör klimatnyttans beständighet i skogsprojekt. Sådana argument bemöts bäst genom de erfarenheter som nu finns, i Plan Vivos fall sedan 1994, och som bevisar att projekten fungerar.

Är det viktigt att plantera träd för att binda koldioxid?
Avskogning är idag ett mycket stort miljöproblem. Hastigheten är snabb, 1-2 procent av skogen försvinner varje år. Inte minst utgör avverkningen av skog ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Närmare 30 procent av jorden är beskogad. Skogen innehåller 90 procent av den landbaserade biologiska mångfalden. Ca 18 procent av växthuseffekten orsakas av jordbruk och avskogning. Många naturskogar försvinner på grund av efterfrågan på ved och virke. En studie kallad The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) uppskattar kostnaden för avskogningen till uppemot 3000 miljarder dollar. Det finns därför stora ekonomiska värden att tjäna genom att motverka avskogningen. Ett bättre jord- och skogsbruk är också en nyckel enligt FN:s jordbruksorgan för att vi ska nå millenniemålen och i sådana sammanhang lyfts ofta i Plan Vivo-projekt fram som ett bra verktyg.

Varför har ni valt ett så kallat frivilligt projekt istället för ett FN-reglerat projekt?
Skogsprojekt reglerade av FN har haft stora svårigheter att komma igång och generera certifikat. Vi ville komma igång snabbt och jobba specifikt med trädplantering i samarbete med småbrukare. Plan Vivo-systemet passade oss väldigt bra och vi känner oss trygga med valet.

Tar olika trädsorter upp olika mängder koldioxid?
Ja. Vissa växer snabbt och avverkas inom några år medan andra växer långsamt och avverkas efter 20 år eller mer. Klimatnyttan beror på hur snabbt de växer och binder koldioxid, men också i viss mån på hur trädet används efter avverkning. Går det till byggnadsmaterial är till exempel klimatnyttan högre än om trädet blir bränsle.

Är det bra att odla träd i stället för mat?
En grundbult i den trädplantering som vi erbjuder är att de lokala bönderna får bättre försörjningsmöjligheter. Trädplanteringen får inte ta hela bondens mark i anspråk utan kombineras med bondens odling av helt andra grödor i så kallade trädjordbruk eller på engelska ”agroforestry”. Utifrån försörjningsbehov, jordmån, vattentillgång, läge med mera görs för varje bonde en markanvändningsplan med förslag över lämpliga trädsorter att plantera. Agroforestry framstår alltmer som en nyckelteknik för att världen ska säkra livsmedelstillgången och samtidigt mota klimathotet.

Vad betyder GHG, och hur stort är ett Carbon footprint?

Vad betyder GHG, och hur stort är ett Carbon footprint?

Känner du till alla miljötermer? Vi har samlat de vanligaste av dem i en ordlista.

Till ordlistan