Bouquet och 9 andra ord som utvecklar ditt vinlingo

Allt fler intresserar sig för att prova, prata och läsa om vin. Det vimlar av vinbarer, kurser och provningar, och att handla från småpartier är en bubblande trend. Men vad menar vinkännarna när de droppar ord som tanniner, druvtypiskt och chaptalisering? Vi förklarar tio vintermer att svänga dig med på nästa middagsbjudning.

Korrekt? Nej, det här var ju korkat… Låt oss smaka på en cuvée från Gamla världen i stället. Vilken fantastisk bouquet!

Vad betyder orden egentligen och vad har de med vin att göra? Vi listar tio ord och uttryck att berika din dryckesvokabulär med.

Att sockra druvmusten före jäsning används som ett sätt att höja alkoholhalten. 

1. Chaptalisering

Detta tjusiga ord är uppkallat efter den franska kemisten Jean-Antoine Chaptal. Enkelt översatt handlar chaptalisering om att sockra druvmusten före jäsning. Metoden används främst i syfte att höja alkoholhalten. Ungefär sex sockerbitar går det åt till 1 extra volymprocent (kom ihåg till nästa tipspromenad!).

Chaptalisering är numera strikt reglerat i de allra flesta vinproducerande länder. Ofta krävs tillstånd, i många varmare länder är det inte tillåtet alls. Där är det i stället vanligt att tillsätta syra i druvmusten, så kallad acidifiering.

2. Horisontalprovning

Bokstavligt talat ska du nu lägga dig bekvämt tillrätta medan du provar olika viner. Men riktigt så trevligt ska vi inte ha det. Horisontalprovning handlar kort och gott om att prova viner från samma årgång, druva och region – men från olika producenter. Säg röd bordeaux från 2010. Motsatsen är vertikalprovning. I en sådan provar man olika årgångar av samma vin. Bägge uppläggen sägs passa mer tränade provare, men hey, vilka är vi att döma?

3. Druvtypisk

Vad är det som enligt vissa sägs dofta kattkiss på en krusbärsbuske? Räck upp en hand alla som vet! Ett druvtypiskt vin doftar och smakar på samma sätt som druvsorten beskrivs.

Druvtypiska viner baserade på cabernet sauvignon har doft och smak av svarta vinbär medan petroleum är vad du ska leta efter i ett riesling-vin av druvtypisk karaktär. Termen används främst för vinvärldens mest kända druvsorter. Och jo, svaret på frågan är sauvignon blanc.

Här kommer en bra bildtext om härligt kallt vin.
Känner du doften av kattkiss på en krusbärsbuske?

4. Klarning

För att få ett vin utan grumlighet väljer många vinmakare att klarna sitt vin. Klarning kan också tillämpas för att avlägsna oönskade dofter och smaker. I klarningsprocessen används ofta animaliska produkter, vilket gör de flesta klarnade viner är ett no no för strikta veganer. Röda viner som produceras för att kunna lagras länge klarnas inte alltid, medan naturviner aldrig klarnas (som kultförklarade Chateau Musar).

LÄS MER: Rött, vitt eller veganskt vin – låt oss klarna upp saken

5. Tanniner

Tanniner ger främst röda viner struktur i form av strävhet. Du vet, den där sandpappriga, uttorkande effekten du känner i gommen, på tandköttet och på tänderna efter att ha druckit ett tanninrikt vin. Dessa växtskyddande ämnena utvinns från blå druvskal, men även från druvkärnor, stjälkar och ekfat.

Ett ungt vin med mycket tanniner kan ha en bitter smak (jämför med att bita på en vindruvskärna), vilket ofta är ett tecken på att det kan lagras länge. I äldre röda viner har tanninerna mjukats upp och bidrar till en välbalanserad helhet.

Ett korkat vin är kanske inte bokstavligt talat dumt, men inte heller något du kommer vilja dricka.

6. Korkat

Ett vin som har drabbats av 2,4,6-trikloranisol ska du lämna tillbaka om du har köpt det på Systembolaget. Är du på krogen ber du sommelieren öppna en ny flaska. För det du nyss fick i glaset har gått och blivit korkat. Inte intelligensbefriat, utan smittat med det där kemiska 2,4,6-ämnet.

LÄS MER: Håll utkik efter dessa klimatsmarta förpackningar i vinhyllan

Ett korkat vin kan lukta och smaka som en fuktig källare, blöta strumpor eller klorerad simbassäng. Det är ofarligt att dricka, men du kommer nog ändå vilja spotta ut det. Korkdefekt är en anledning till att vinflaskor förses med syntetisk kork eller skruvkapsyl.

7. Terroir

Terra betyder jord och terroir är ett franskt uttryck. Det handlar om druvans växtplats (geografiskt läge, klimat och jordmån) och hur denna påverkar det färdiga vinets smak och karaktär. För de flesta viner på marknaden är det inte ett dugg intressant att snacka terroir, medan det för många viner från exempelvis Bourgogne, Bordeaux och Rhône betyder allt.

8. Bouquet

Bouquet handlar om dofter som ett vin utvecklar med tiden. Ett ungt vin domineras av aromen, den primära doft du kan känna när du sticker ner näsan i vinglaset utan att först ha snurrat på det. Aromen kommer från själva druvan, dofter som påminner om olika slags frukter, bär, örter, kryddor och växter. Snurra på glaset i tio sekunder. Dofta igen. Är det någon skillnad? Det är nu många äldre viner visar upp sin bouquet, den sekundära doften av till exempel kola, rök, tjära, stall och vanilj.

LÄS MER: Därför bildas det gardiner på insidan av vinglaset

Genom att dofta på vinet både orört och snurrat får du uppleva mesta möjliga av dess olika doftlager.

Flera hundra år av vinprodukton gör att Italien tillhör det man på vinlingo kallar för Gamla världen. 

9. Gamla världen

Till Gamla världen räknas länder som har producerat vin i flera århundraden. Hit hör Europa med Frankrike, Italien, Spanien och ytterligare ett 20-tal länder, men även Mellanöstern. Nya världen inkluderar Sydafrika, Australien, Nya Zeeland samt Nord- och Sydamerika.

10. Cuvée

Står det cuvée på vinflaskan kan det innebära lite olika saker. Rent krasst kan det betyda att vinet i fråga är en druvblandning, i motsats till ett endruvsvin. Cuvée kan också syfta på en viss blandning eller ”batch”, som ger ett vin av extra hög kvalitet. I Champagne är cuvée de första 2 050 litrarna druvmust som pressas från en sats på 4 000 kilo vindruvor.

Lär dig mer om vin