Champagne, crémant och spumante – bästa bubblet till festen

Ett glas bubblande champagne är för många essensen av lyx, fest och firande, men det finns väldigt många andra viner som också bubblar. Vi guidar till ett gäng olika mousserande viner, bland annat en alkoholfri italiensk spumante från Veneto i Italien.

Många kallar både champagne och andra mousserande viner för bubbel. Men det är bara mousserande viner från det nordfranska distriktet Champagne som får kallas för champagne. Ungefär (grovt jämfört) på samma sätt som att parmesan bara får heta parmesan om den har tillverkats inom ett begränsat område i den norditalienska regionen Emilia-Romagna.

LÄS OCKSÅ: Snabbaste kyltricket och två andra festliga bubbeltips

Det är inte bara en begreppsfråga, betydligt mer än så skiljer champagne från andra mousserande viner (och parmesan från andra hårdostar, men nu ska vi sluta tjata om ost).

Chardonnay skörd
Chardonnay är en av tre tillåtna druvsorter vid tillverkningen av champagne. Övriga två är de röda druvsorterna pinot noir och pinot meunier.

Husstilar med traditioner

Naturen som utgör och omger Champagne har en speciell terroir, där druvorna växer långsamt och har mycket syra och mineralitet. Området är präglat av sin långa historia med stolta traditioner och rigorösa regelverk att förhålla sig till.

LÄS MER: Terroir och 9 andra ord som utvecklar ditt vinlingo

Utmärkande är att alla champagneproducenter har en egen husstil som väldigt sällan ändras. Vinhuset Bollinger har exempelvis en starkt utvecklad stil, med mycket pinot noir i blenden, fatjäsning och mycket lång lagring, allt för att ge vinet rejält med kropp och fyllighet.

Andra mousserande viner kan ändra uttryck beroende på blend och årgång, trots att producenten och vingården är densamma.

Olika sätt att skapa bubblor

Hur framställs då ett mousserande vin? Det finns olika metoder. Champagne, crémant, spansk cava, Franciacorta från den italienska vinregionen med samma namn och många mousserande viner från Storbritannien (där franska champagnehus som Taittinger också äger vingårdar) görs alla enligt den traditionella metoden, méthode traditionelle.

Den traditionella metoden används också av bubbelproducenter i Sydafrika, men de kallar den då för ”Methode Cap Classique”, förkortat MCC, och namnet cap classique på flaskan berättar just att det är ett mousserande vin från Sydafrika enligt detta tillverkningssätt.

LÄS OCKSÅ: Lär dig kombinera mat och champagne som ett proffs

Snabbspolat innebär den traditionella metoden att vinet får en första jäsning i ståltank eller på fat i ungefär ett halvår. Därefter tillsätts socker och jäst. Vinet buteljeras och får en andra jäsning i liggande vinkällarläge. I flaskan förvandlas jästen till koldioxid och alkohol. Själva jästfällningen lägger sig längs den undre långsida och fortsätter att utveckla vinets aromer.

British Fizz
Anyone for fizz? Vinmakare i Storbritannien för en kamp för att bubbel gjorda på druvor från England, Wales och Skottland ska få kallas för ”British Fizz” eller kort och gott ”Brit Fizz”.

När jästen har gjort sitt

Efter lagring ska jästen tas bort. Flaskorna lutas gradvis, från horisontell till lodrätt position, vilket gör att jästen samlas i flaskhalsen. Processen kallas för remuage, och på vissa anrika champagnehus sker denna fortfarande manuellt i hanteringen av deras prestigeviner.

Genom att frysa flaskhalsarna förvandlas jästen under korken till en ispropp, som skjuts ut när flaskan öppnas. Slutligen justeras vinets sötma, så kallad dosage, och korkas igen på nytt.

Franska bubblor till lägre pris

Ska du servera ett mousserande vin som välkomstskål vid en större tillställning är crémant ett plånboksvänligt val. Crémant blir ofta jämförd med champagne, när det i själva verket är ett fantastiskt gott bubbel som står på egna ben och inte behöver be om ursäkt för sig.

Tillverkningen av crémant följer som vi redan har nämnt samma metod som champagne, men det behöver ”bara” lagras i 12 månader, jämfört med champagne där minimitiden är 15 månader.

Loire-dalen
Blommande vingårdsläge i franska Loire, där Langlois Crémant de Loire Brut produceras. Foto: Arvid Nordquist

Crémant produceras i flera regioner, de flesta belägna i Frankrike och Luxemburg, och vinmakningen är inte knuten till speciella druvsorter, som den är för champagne. Men precis som för champagne är användandet och begreppet crémant skyddat av fransk lag.

Italienarna satsar på tankjäsning

Tankjäsning, eller cuve clos, är en annan framställningsmetod snudd på identisk med den traditionella. I alla fall fram till den andra jäsningen som sker i en trycktålig tank i stället för på flaska innan vinet filtreras, får sin sockertillsats och buteljeras. Det som får ta flera år vid flaskjäsning klaras av på några månader och jästens arom hinner aldrig ge någon riktig smak.

LÄS MER: Upptäck en alkoholbefriad spumante gjord på proseccodruvan glera

Det italienska bubblet prosecco produceras på druvan glera enligt tankjäsningsmetoden i nordligt belägna Veneto. Prosecco finns i två varianter – det svagt bubblande frizzante och det kraftigt bubblande spumante.

Prosecco har slagit stort i Sverige, men italienarna gör mousserande vin i alla möjliga stilar. Emilia Romagna har sin röda lambrusco, Asti är en sötare bubblig italienare som härstammar från staden Asti (finns även som dessertvin under namnet Moscato d’Asti). Ja, och så har vi Italiens Rolls Royce-bubbel Franciacortia, som är mest likt champagne i stil och klass.

Kolsyra rätt ner i vinet bara

De allra enklaste mousserande vinerna produceras enligt den så kallad läskedrycks- eller kolsyremetoden. Jästen som annars ger upphov till den mousserande karaktären ersätts då med injicerad koldioxid. Det är inte så vanligt i Europa, men kan vara ett prisvärt val förutsatt att det i grunden tillverkas av ett bra vin.

Till syvene och sist – valet är ditt

Det finns många parametrar att väga in när du ska välja ett mousserande vin. Allt från prisklass och smakbild till hur, med vem och varför det ska avnjutas. Ett tips är att satsa på champagne när det finns tid att verkligen smaka på vinet och uppleva komplexiteten.

Vid större, mer mingliga sammankomster, passar det kanske bättre med crémant, cava, processo eller ett mousserande vin från något annat land. Utbudet är enormt (då har vi inte ens nämnt allt rosébubbel som finns!), så prova dig fram och se vad du föredrar.

Ännu fler mousserande viner

Cava – I Spanien finns 160 godkända ursprungsdistrikt som får producera cava av nio tillåtna druvsorter. Inhemska macabeo är vanligast, andra sorter är parellada och xarel-lo. Cava görs enligt den traditionella metoden och vilar på sin jästfällning i minst nio månader.

Sekt – I Tyskland och Österrike går allt mousserande vin under namnet sekt, så länge den förslutna flaskan innehåller ett visst tryck. I övrigt tillåts alla tänkbara typer av metoder och druvor, inte sällan importerade.

Pet Nat – Eller pétillant naturel, som förkortningen står för, är ett mousserande naturvin som trendar stort just nu i Sverige. Men själva produktionsmetoden är old news, närmast uråldrig. Den kallas méthode-anestral och innebär att vinet buteljeras innan det är färdigjäst. Kolsyra bildas i flaskan och jästfällningen blir kvar, vilket gör att bubblet förblir grumligt. Pet Nat produceras framförallt i Frankrike och Österrike, men också i många andra vinländer.

Sparkling reds – Mousserande viner som lagras liksom champagne men i stället för att baseras på klassiska druvor utgår vinmakaren från ett rött vin. Till ”kategorin” hör såväl italiensk lambrusco som brachetto d’Acqui och sparkling shiraz från Australien.

6 dryckestips till festliga tillfällen

Bollinger Special Cuvée

499 kr

Läs mer

Bollinger La Grande Année 2012

1499 kr

Läs mer

Ayala Brut Majeur

449 kr

Läs mer

Langlois Crémant de Loire Brut

149 kr

Läs mer

Oddbird Spumante

79 kr

Läs mer

Richard Juhlin by Oddbird Blanc de Blancs

94 kr

Läs mer

Passa på att läsa en vinartikel till