kaffets ursprung

Allt tack vare en etiopisk getaherde

Legenden säger nämligen att det var en ung herde vid namn Kaldi som upptäckte kaffet på 400-talet e.Kr. Hans getter blev alldeles vilda en dag efter att ha ätit några röda kaffebär från en buske i närheten. Kaldi blev nyfiken och stoppade i sig några av bären. Till sin stora förvåning blev han pigg och full av energi och enligt legenden blev han så lycklig över upptäckten att han började dansa med getterna.  

Det vakna klostret

Nyheten om kaffebären spreds sig till en munk som bodde i ett närliggande kloster. Munken smakade på bären och efter att ha känt effekten av dem kom han på idén att koka bären för att tillreda en dryck som skulle göra det lättare för munkarna att hålla sig vakna under långa bönestunder. Klostret fick snart namnet “Det vakna klostret” på grund av munkens dryck.

Kaffe som medicin

Och på den vägen är det. Kaffebruket började att sakta sprida sig över världen. Vissa experter påstår att man odlade kaffe i Jemen så tidigt som år 575, men det är inte förrän på 900-talet som kaffe nämns i skrift. Och då som medicin. Först ut att skriva om kaffe var den arabiske filosofen och astronomen Rhazes (850-922), sedan den arabiske filosofen och läkaren Avicenna från Buchara (980-1037). Om en dryck kallad bunchum, som många tror var kaffe, skriver Avicenna: ”Den stärker lemmarna, den renar huden och torkar upp den fukt som finnes under den samt förlänar hela kroppen en utomordentlig väldoft”.

Rostning flera hundra år före malningen

Först någon gång på 1200-talet kom man på att man kunde rosta delar av växten. Först bönans skal och sedan själva kaffebönan. Efter ytterligare några hundra år började man att stöta och mala den rostade bönan. Och äntligen kunde de ta sig en kopp riktigt kaffe.

Europas första kaffehus

Till Europa kom kaffet i slutet av 1600-talet. Kaffet som tidigare betraktats som en medicinsk dryck blev nu var mans dryck. Kaffet kom först till Venedig, som hade mycket handel med Orienten. Där öppnade det första europeiska kaffehuset, men de blev snart fler. På kaffehusen njöt man av kaffet, spelade spel, lyssnade på musik och dansade. Kaffehusen blev den naturliga träffpunkten där de senaste nyheterna blev berättade.

Kaffe för de intellektuella

År 1660 fanns över 2000 kaffehus bara i London. Studenter vid Oxford universitet var Englands första stora skara kaffedrickare och därför blev kaffehusen en naturlig mötesplats för intellektuella, dit man kunde gå och lyssna till diskussioner mellan de lärda. Inträdet var en penny. De engelska kaffehusen kom därför att kallas för Penny Universities.

Kvinnorna protesterar

1673 drev kaffehusens popularitet kvinnorna i England att protestera med The Women's Petition against coffee. Kvinnorna protesterade mot att de blev lämnade ensamma för mycket på kvällarna (på den tiden fick kvinnor inte besöka kaffehusen i England) och beklagade sig: ”Kaffet gör en man lika ofruktsam som de öknar varifrån denna olycksaliga frukt kommer. Sedan det kommit till oss är våra stora förfäders avkomma på väg att försvinna som vore de apor eller svin”.

Kungen satte fart på kaffedrickandet i Sverige

Kung Karl XII var den som verkligen satte fart på kaffedrickandet i Sverige. När konungen var i Lund 1716 till 1718 hade han med sig en turkisk kaffekokningsapparat. Kungen hade upptäckt drycken under sina tidiga år i Turkiet. Kungens hov fick där flera kilo kaffe av turkarna varje dag. Och det sägs att han gjorde av med tre kilo kaffe om dagen. Att han lyckades somna efter det måste vara en av Karl XII:s största bravader.